декстроза және сахароза
Dekstroza men sukroza — kóp kóp sanaqtar, olar birnésha sahanada jəne qollanyslarda mańyziyli rolin atqarady. Dekstroza, yaǵni glyukoza dep te atalady, monosaxarid bolyp tabylady, oǵan denenin baslyq otyndy kózı, jəne týrly sporttyq jaryslar men meditsinalyq aǵdarystar kózinde jylshyq energiya beredi. Sukroza — glyukozadan jəne fruktozadan túrğan disaxarid, oǵan adastyrma qant dep te atalady, oǵan tatlylyq jəne energiya beredi. Qant ónerisinde, farmatsevtikalarda jəne biologiyalyq qorǵawda isleytin adamdar úshin dekstroza men sukrozanyn nегizgi qasietterin bily tíyis. Metabolizmde dekstroza men sukroza ártúrli isleydi. Dekstroza qan aǵymyna jylshyq túsedi, sondyqtan oǵan sporttyq jaryslardan keyin jəne meditsinalyq aǵdarystarda jylshyq energiya beru úshin qolay. Sukroza sorulyw úshin asqary organlarda óńdelu kerek, sondyqtan oǵan energiya beru úzaq merzimdi bolady. Dekstroza men sukroza dúrys saqlansa, úzaq merzimge saqlanady jəne suwda jaksy eriydi, sondyqtan olar kóp qollanysqa iye. Tekhnologialyq jаǵynan dekstroza men sukroza alu úshin kúrdeli kristallanu jəne tazartu prosesleri qollanylady, bul olardyń sapy jəne tazalyǵyn qamtamasyz etedi. Dekstroza men sukroza óndirisi úshin qazirǵy tekhnologiyalar tiyisli jəne ekologiyalyq taza boludy eskeredi. Bul qantlar belgili temperaturada tamamen eriydi, sondyqtan içimdiklerde, dərilerde jəne óndiristik qollanyslarda dəlisine dosirovka etiwge mümkinshilik beredi. Dekstroza men sukroza óndirisinin tekhnologialyq jeteýi olardyń dunya bazarlarında barlyǵyn jəne qolaylyǵyn tamaqyq etti. Dekstroza men sukroza sahalyry: denesaǵylyq salasy, tamak-ashyq ónerisi, sporttyq qorǵaw jəne konfet ónerisinde qollanylady. Meditsina qyzyqsyrynshylary dekstrozany gipoglikemiyanı emlew jəne intravenozdyq qorǵaw úshin qollanady. Tamak-ashyq ónerisinde dekstroza men sukroza nan-tamak, içimdikler jəne konfetlerge tatlylyq jəne teksturanı jaksyrtu úshin qollanylady. Sportshylar jəne fitnesse qyzyqsyrynshylary dekstroza men sukroza ónimi arqyly sporttan keyingi qaytym jəne úzaq merzimdi nətiyjeler úshin qollanady, bul olardyń kóp sahanada qollanysy ýaǵny ýaqyn qilady.